Lyssna på morgondagen
Död och skadad. Rödljuset lättad till och färgerna ändrades. Jag dog idag. Mitt hjärta är förstört och mitt sinne är för evigt borta.
Gårdagen var inget spektakel, och inte heller något intressant. Jag låg slappt i sängen och ingen kom in genom ytterdörren. Ingen skulle komma in och trösta mig. Vilket misstag jag har gjort, otroligt dåraktigt. Varför utnyttjade jag inte gårdagen? Morgondagen var ju inte bestämd och det kan nog ha varit anledningen till varför jag inte slösade mina sista dyrbara minuter med min kärlek. Min kärlek kommer aldrig tillbaka och jag kommer aldrig glömma vad som hände.
Hur lever man utan en kärlek som denna? Varför lyssnade jag inte på morgondagen?
Jag reste mig upp och jag kände hur benen darrade förfärligt. Troligen har inte effekten försvunnit från baren, men jag klarade mig. Det var bara att skaka bort känslorna inom mig och också mura igen dessa udda benskakningarna. Kylen var tom, skit! Nu måste jag gå hela vägen till ICA, perfekt! Jag smällde igen dörren och sen tog jag på mig jackan och ett par skor. Min kropp flög nerför trapporna och landade ute på gatan. Gatan var lugn, därmed gick jag långsamt i riktning mot där ICA låg. Det var bara några kvarter från min lägenhet. Efter att ha gått i fem minuter så kom jag till ett rödljus. Jag tryckte på knappen till vänster om mig och efter några sekunder blev det grönt. Steg för steg gick jag över övergångsstället, men det var redan för sent. Bilen kraschade och jag dog.
Bilen var röd och den stod på andra sidan gatan. Någon hade blivit påkörd där borta. Jag såg en person gå ut ur den röda bilen, skräckslagen över synen. Personen hade just dödat denna fotgängare. Det blev kaos i trafiken och jag orkade inte kolla på denna olycka, därför fortsatte jag till ICA. Varför ska jag bryr mig om min kärlek blev mördad av en röd bil? Jag visste inte då att det var min kärlek, men det vet jag nu. Livet försvinner i mig nu, och jag dör. Jag dör, som min kärlek gjorde. Vi har dött, men på olika sätt.
Hur lever man utan en kärlek som denna? Varför lyssnade jag inte på morgondagen?
Lyssna på morgondagen
Död och skadad. Rödljuset lättad till och färgerna ändrades. Jag dog idag. Mitt hjärta är förstört och mitt sinne är för evigt borta.
Gårdagen var inget spektakel, och inte heller något intressant. Jag låg slappt i sängen och ingen kom in genom ytterdörren. Ingen skulle komma in och trösta mig. Vilket misstag jag har gjort, otroligt dåraktigt. Varför utnyttjade jag inte gårdagen? Morgondagen var ju inte bestämd och det kan nog ha varit anledningen till varför jag inte slösade mina sista dyrbara minuter med min kärlek. Min kärlek kommer aldrig tillbaka och jag kommer aldrig glömma vad som hände.
Hur lever man utan en kärlek som denna? Varför lyssnade jag inte på morgondagen?
Jag reste mig upp och jag kände hur benen darrade förfärligt. Troligen har inte effekten försvunnit från baren, men jag klarade mig. Det var bara att skaka bort känslorna inom mig och också mura igen dessa udda benskakningarna. Kylen var tom, skit! Nu måste jag gå hela vägen till ICA, perfekt! Jag smällde igen dörren och sen tog jag på mig jackan och ett par skor. Min kropp flög nerför trapporna och landade ute på gatan. Gatan var lugn, därmed gick jag långsamt i riktning mot där ICA låg. Det var bara några kvarter från min lägenhet. Efter att ha gått i fem minuter så kom jag till ett rödljus. Jag tryckte på knappen till vänster om mig och efter några sekunder blev det grönt. Steg för steg gick jag över övergångsstället, men det var redan för sent. Bilen kraschade och jag dog.
Bilen var röd och den stod på andra sidan gatan. Någon hade blivit påkörd där borta. Jag såg en person gå ut ur den röda bilen, skräckslagen över synen. Personen hade just dödat denna fotgängare. Det blev kaos i trafiken och jag orkade inte kolla på denna olycka, därför fortsatte jag till ICA. Varför ska jag bryr mig om min kärlek blev mördad av en röd bil? Jag visste inte då att det var min kärlek, men det vet jag nu. Livet försvinner i mig nu, och jag dör. Jag dör, som min kärlek gjorde. Vi har dött, men på olika sätt.
Hur lever man utan en kärlek som denna? Varför lyssnade jag inte på morgondagen?