Kanten

Ta min hand. Är du villig att slänga bort allt? Det står skrivet i sten ”Allt eller inget”. Jag stirrade in i dina ögon. Med ett fast grepp, höll jag din hand. Släpp inte taget. Allt kommer att ordna sig, ingenting kommer försvinna. Din kalla hand värmer jag. Du får inte släppa taget… Förskräckt, såg jag din hand slingra ur min. Du föll baklänges, vid kanten av klippan. Jag skrek av panik när du släppte taget. Plask landade du i vattnet där nere. ”Nej,” tänkte jag kallt. ”Det är inte sant. Stoppa detta!”. Kanten hade mig besegrad.

Om jag bara hade kommit i tid. Kommit innan du beslutade att allt var över. Att det inte finns någon plats för dig i mitt liv. Jag är en besvikelse. Vem skulle ens älska någon som mig, om inte du gör? Hjärtat dunkade av vrede. Med ilska lutade jag mig ner mot vattnet. Jag var på knä, vid klippans kant. Räckte inte alla gånger som jag gav allt jag hade? Tydligen inte. Eller måste jag gå ett steg längre. Måste jag följa efter dig. För det finns en chans att hålla dig flytande.

Hoppa. Ja, hoppa. Med ett språng hoppade jag från kanten. Neråt, föll jag med rädsla. ”Vad håller jag på med?” tänkte jag. ”Du kommer dö!”. Jag måste lugna mig. För ”allt eller inget”. Jag väljer allt, ett steg längre. Oroa dig inte, jag är på väg. Jag ska risker allt jag har. Allt jag hade räckte inte för dig, du behövde något mer. Du behöver en räddare. Du behöver mig. Nu, som mest. Andas, öppna dina ögon! Vakna! Jag är här, i vattnet, och du i min famn.

Med svaga simtag drog jag dig. Dina ögon stirrade upp mot himlen. De var helt förundrade, de var hårda. En blick av… besvikelse. Du tog inte min hand. Du valde inget, och trodde att jag skulle göra detsamma. För ett ögonblick trodde jag att du gav ett leende, men då rann tårarna. Jag försökte fokusera att håll dig flytande, och offra min lungor. Släck mig, tänd dig. Sätt lågor i ditt hjärta. Vi är snart där, snart i mål. Du och jag, älskling.

På stranden låg jag, redo att dö. Du låg bredvid mig och fortsatte med din hårda blick mot himlen. Tillslut slocknade mina ögon. Jag älskar dig.

Hastigt kände jag dina läppar. De mjuka, lena läpparna. Du satt över min döende kropp. Dina tårar landade på mitt ansikte. Dina kalla händer låg över mitt hjärta. Jag förstår nu. Det ska inte få sluta såhär. Jag ska resa mig. Omfamna dig. Men, varför kan jag inte? Varför kan jag inte känna din kalla kropp?! Vakna! Jag måste vakna till! Du bara grät. De sista ljuden från dig. En evig tomhet fyllde min kropp. En evig längtan.

Under en bilolycka denna morgon räddades en ung… Den heroiska hjälte vars namn… I eftermiddag kommer det vara fint väder medan ikväll skall det ske hög nederbörd… Vid Afrikas kust räddades en by av… Det är verkligen ett mirakel… Skolskjutningen stoppades förvånansvärt av… Jag är verkligen tacksam att… Fint väder hela veckan… Något väldigt märkligt hände igår eftermiddag. Två unga människor hittades på stranden nedanför en klippa utanför huvudstaden. Vittnen säger att den ena ungdomen svimmade och föll vid klippans kant, medan den andra dök ner för att rädda ungdomen. För tillfället vet vi att en av dem ligger iallafall nu på sjukhuset. Andra nyheter…

novell av Simon Granström

Kanten

Ta min hand. Är du villig att slänga bort allt? Det står skrivet i sten ”Allt eller inget”. Jag stirrade in i dina ögon. Med ett fast grepp, höll jag din hand. Släpp inte taget. Allt kommer att ordna sig, ingenting kommer försvinna. Din kalla hand värmer jag. Du får inte släppa taget… Förskräckt, såg jag din hand slingra ur min. Du föll baklänges, vid kanten av klippan. Jag skrek av panik när du släppte taget. Plask landade du i vattnet där nere. ”Nej,” tänkte jag kallt. ”Det är inte sant. Stoppa detta!”. Kanten hade mig besegrad.

Om jag bara hade kommit i tid. Kommit innan du beslutade att allt var över. Att det inte finns någon plats för dig i mitt liv. Jag är en besvikelse. Vem skulle ens älska någon som mig, om inte du gör? Hjärtat dunkade av vrede. Med ilska lutade jag mig ner mot vattnet. Jag var på knä, vid klippans kant. Räckte inte alla gånger som jag gav allt jag hade? Tydligen inte. Eller måste jag gå ett steg längre. Måste jag följa efter dig. För det finns en chans att hålla dig flytande.

Hoppa. Ja, hoppa. Med ett språng hoppade jag från kanten. Neråt, föll jag med rädsla. ”Vad håller jag på med?” tänkte jag. ”Du kommer dö!”. Jag måste lugna mig. För ”allt eller inget”. Jag väljer allt, ett steg längre. Oroa dig inte, jag är på väg. Jag ska risker allt jag har. Allt jag hade räckte inte för dig, du behövde något mer. Du behöver en räddare. Du behöver mig. Nu, som mest. Andas, öppna dina ögon! Vakna! Jag är här, i vattnet, och du i min famn.

Med svaga simtag drog jag dig. Dina ögon stirrade upp mot himlen. De var helt förundrade, de var hårda. En blick av… besvikelse. Du tog inte min hand. Du valde inget, och trodde att jag skulle göra detsamma. För ett ögonblick trodde jag att du gav ett leende, men då rann tårarna. Jag försökte fokusera att håll dig flytande, och offra min lungor. Släck mig, tänd dig. Sätt lågor i ditt hjärta. Vi är snart där, snart i mål. Du och jag, älskling.

På stranden låg jag, redo att dö. Du låg bredvid mig och fortsatte med din hårda blick mot himlen. Tillslut slocknade mina ögon. Jag älskar dig.

Hastigt kände jag dina läppar. De mjuka, lena läpparna. Du satt över min döende kropp. Dina tårar landade på mitt ansikte. Dina kalla händer låg över mitt hjärta. Jag förstår nu. Det ska inte få sluta såhär. Jag ska resa mig. Omfamna dig. Men, varför kan jag inte? Varför kan jag inte känna din kalla kropp?! Vakna! Jag måste vakna till! Du bara grät. De sista ljuden från dig. En evig tomhet fyllde min kropp. En evig längtan.

Under en bilolycka denna morgon räddades en ung… Den heroiska hjälte vars namn… I eftermiddag kommer det vara fint väder medan ikväll skall det ske hög nederbörd… Vid Afrikas kust räddades en by av… Det är verkligen ett mirakel… Skolskjutningen stoppades förvånansvärt av… Jag är verkligen tacksam att… Fint väder hela veckan… Något väldigt märkligt hände igår eftermiddag. Två unga människor hittades på stranden nedanför en klippa utanför huvudstaden. Vittnen säger att den ena ungdomen svimmade och föll vid klippans kant, medan den andra dök ner för att rädda ungdomen. För tillfället vet vi att en av dem ligger iallafall nu på sjukhuset. Andra nyheter…