Långt där inne ligger önskningarna om kapitalet. Det vet jag. Jag försöker trycka ner tankarna men de bara poppar upp igen. För innerst inne skulle jag vilja sälja ut mig. Få lycka genom materialistiska behovet. Men jag vill bara nöja med det jag älskar att göra. Ge mig chansen så ska jag visa vad jag går. Uppnå något den hårda vägen till framgång.

Ojoj, vilken loser du är då. Att avböja det där erbjudandet var nog ditt största misstag. Till skillnad från dig tog jag försäljningstillfället. Se vart det har lett till. En enorm berömmelse över hela världen. Jag tog den gyllene biljett som satte mig först i kön till framgång. Mitt liv har inte varit bättre än någonsin. Man måste offra något för att uppnå framgång, mannen.

Offra sitt liv till kontrakt är inte ett liv. De styr ditt liv. Lyckan med drogerna verkar heller inte hjälpa dig. Jag väntad på min chans, ett rättvist kontrakt och ingen som styrde mitt liv efter framgången. Allt jag behöver är mitt försäljningstillfälle av något med ett värde för människor. Det jag gör är prio ett, inte det andra vill att jag gör.

Det prio jag har är pengarna som jag tjänar, och det syns över min berömmelsen. Mitt arv till världen är inte vad jag ville ha gjort, istället det som världen ville att jag skulle ha gjort. Gynna andra och mig själv med pengarna. Det är som om du anser mig vara olycklig, och det kanske du har rätt. Alla vänner som sviker mig stinger ibland och alla droger löser inte mina behov. Lycka är inte värt lika mycket som pengarna, makten och berömmelsen. Allt som jag velat ha har jag. Ja, allt förändrades när jag sålde ut mig. Innan fann jag glädje i vad jag gjorde, men jag fick inget av det. Ingen berömmelse. Inga pengar. Inget liv.

Försäljningstillfället slukade dig. Det är lätt att bryta ihop i din situation, men det har du gjort. Du ångrar inget, något som vi båda har gemensamt. Du tjänar mer och mer från det du gör, men det finns ett stort pris att betala. Det är ett beroende, att ha och ha. Fokuset är inte längre att ge, drömmen är glömd. Lever du din dröm längre? Lever du för att ge?

…

Jag lever för mig, och bara mig. Det är ju mitt liv.